Planer och verklighet

Jag drömde och givetvis planerade för lite längre löprunda imorse. Drömmen var att få till två mil. Nu när det är plusgrader och sol och barmark. Verkligheten blev att jag sov lite längre än vad jag planerat och var inre utanför dörren förrän 07.30. Då hade resten av lilla familjen vaknat till och kommit upp. Även om det var i pyjamas och morgonrock. Att vara borta närmare två timmar kändes inte längre lockande. Jag ville ju vara med och äta lördagsfrukost. Att få vara ute en timme kändes mer realistisk och så fick det bli. Igår fick jag hem mina senaste underställ. Efter transportlöpartips inlägget som Miss Agda skrev så inhandlade jag tre olika på addnature.com

Idag sprang jag i den svarta, som var 100% merlinoull. Den funkade utmärkt med min tunna löparjacka från Nike. Jag blev vare sig för varmt eller för kall. 12 km hann jag få ihop innan det var dags för familjefrukost. Benen kändes riktigt pigga och starka. På något sätt hade jag återhämtat mig hur bra som helst från gårdagens spinning. Det var ju fredag och morgonpass i vanlig ordning. Endorfinboost direkt på morgonen. Dem är ett gäng tuffingar, mina fredagsspinnare. Det är verkligen roligt att skapa nya spinningpass och fantasin flödar. Jag vet att jag kan alltid få bra och konstruktiv feedback från flera av deltagarna och det är värt hur mycket som helst.

Resten av gårdagen spenderades tillsammans med familjen. Tyvärr med begravning i fokus, men även det är ju en del utav livet. Det var Björnens farfar som hade gått bort. Begravningen var fin och mycket personlig, vilket jag verkligen uppskattade då jag är uppväxt med stora och stela begravningar i den katolska kyrkan. Men även om det var fint, så var det känslomässigt tufft och det kändes bra att spendera mer tid tillsammans.